38292695
Description
Flashcards by Emilia Rudbäck, updated more than 1 year ago
|
Created by Emilia Rudbäck
about 2 years ago
|
|
| Question | Answer |
| Beskriv personlighetens tre delar | Personligheten är enligt Sigmund Freud indelad i tre olika delar som kallas för detet, jaget och överjaget. En kort beskrivning av detet är att det är våra omedvetna drifter som är evolutionsstyrda. Denna del brukar kallas för den “ouppfostrade” delen eftersom den bara bryr sig om att bli tillfredsställd och detta kallade Freud för “lustprincipen”. Detet symboliserar drifter som aggressivitet, hunger och sexualitet. Denna del är tydlig hos barn som inte lärt sig samhällets normer än. Barn vill genast få sin vilja igenom, precis som detet. Till skillnad från detet tänker överjaget på moral, regler och omvärldens krav. Det vill säga, sådant som vår uppfostran har lärt oss. Man kan kalla överjaget för vårt dåliga samvete eftersom den säger till oss vad vi inte borde göra och får oss att känna skuld och skam. Jaget är det beslutstagande. Beroende på vilket personlighet varje människa har, får detet och överjaget olika mycket makt när jaget ska ta beslut. Jaget vill tillfredsställa båda delar men tar hänsyn till verkligheten, detta kallar Freud för realitetsprincipen. |
| Freud teori om de medvetna, förmedvetna och omedvetna | Freud menar att man inte är medveten om allt som händer inom honom. Den större delen är omedvetet. Du vill inte veta allt som du tänker eller överjaget inte tycker om. Inte vill du se allt du behöver kompromissa om. Genom att gömma de inre konflikterna behöver individen inte känna allt. Freud menar att när mycket hamnar i det omedvetna får man ångest. Vissa tankar och känslor är omedvetna men går att få tag i. Dessa kallar Freud förmedvetna. Det kan vara fula känslor som att du vet att du har men vill glömma. Man kan jämföra det med ett isberg. Det medvetna är toppen på isberget, det förmedvetna är vid ytan, och det omedvetna är under ytan. |
| Vad innebär Freuds psykosexuella utvecklingsteori | Freud ansåg att barnet växer psykiskt genom sin sexuella utveckling. Vilket gjorde att han kallade den psykosexuell. Denna teori är om olika faser i barns liv och vad som händer psykiskt. Sedan Freuds tid har samhället förändrats och därmed synen på barns utveckling men några begrepp lever kvar. |
| Vad kallas den första fasen, vilken ålder och vad händer under den? | Orala fasen: 0–1 år barnet får sina fösta lustupplevelser genom munnen. Barnen undersöker världen genom att suga och smaka på den. Grundläggande känsla av trygghet byggs upp i barnet. Barnet måste försonas med att vara separat från modern. |
| Den andra fasen | Anala fasen: 1-3 år. Barnet lär sig att kontrollera sin kropp, som styra kiss och bajs. Småbarn gillar att kladda men det vill föräldrarna hindra. Barnet har egen vilja, vill göra saker själv, men föräldrarna vill bestämma. Självständigheten grundläggs. |
| Tredje fasen | Oidipala fasen: 3-5 år. Barnet skaffar sitt första kärleksobjekt utanför sig själv. Den lilla pojken är förälskad i sin mor och vill ha henne för sig själv. Den lilla flickan speglar sig i pappas blick och känner sig älskansvärd. Könsidentitet utvecklas. Identifikation med föräldern av samma kön. Vill ha föräldern med motsatt kön för sig själv. |
| Fjärde fasen | Latensfasen: 5-11 år. Sexualiteten ligger vilande. Kärleksdramatiken är nedtonad och pubertetens hormoner har ännu inte startat. Drifterna är dolda och osynliga. Andra delar av livet tar stor plats, skola, intresse, kompisar osv. |
| Femte fasen | Genitala fasen: 12-20 år. - Puberteten. Påfrestande period. -Könsmognaden. - Vill bli vuxen och frigöra sig från föräldrarna. - En period med stora känslor och omställningar. |
| Sublimering | att låta känslor få utlopp i något kreativt och skapande som att måla, snarare än aggressivitet. Tex en sorgsen människa använder sin sorg för att skapa en sorglig sång. |
| Bortträngning | glömmer eller gömmer konflikten i det omedvetna. Jobbiga tankar trycks bort till vårt omedvetna. Tex trauma |
| Förnekande | blundar för verkligheten en stund. oförmåga att se verkligheten. Innebörden av något når aldrig medvetandet, den förnekades. Tex en patient får reda på att den har cancer men fortsätter bete sig som vanligt. Eller att någon anhörig har gått bort men man fortsätter duka bordet för två, eller prata om personen som att den lever. |
| Reaktionsbildning | vänder på känslan och gör tvärtom. Tex är väldigt arg på någon men är jättesnäll mot dem istället. |
| Rationalisering | gör om historien så att den framstår bättre. Tex skyller på att bussen var sen fast man skulle tagit en tidigare buss. Då känns det bättre för egot. |
| projektion | lägger oönskade känslor på någon annan. när ens egna känslor läggs över någon annan. Förvrängd bild av andra. Tex att man anklagar någon annan för att våra ett visst sätt, tex feg, när det egentligen är en själv som är sådan. |
| Identifikation | lånar en egenskap/känsla och gör den till sin egen. när någon annans känslor eller egenskaper införlivas i en själv. Tex någon man ser upp till som sin bror eller kompis. Tex stil, hur någon pratar, osv. Kan vara både medvetet och omedvetet |
| Regression | backar i psykologisk utveckling och beter sig som ett barn. återvända till tidigare stadium i sin utveckling. Man har egentligen utvecklingsmässigt tagit sig förbi. Tex barn som får ett småsyskon - måste dela uppmärksamheten - för att få mer uppmärksamhet så går man tillbaka i utvecklingen |
| Förskjutning | känsla förskjuts från den personen den egentligen är avsedd för till någon annan. Tex man är irriterad på någon i skolan men tar ut frustrationen på en familjemedlem. |
| Varför är försvarsmekanismer viktiga och bra för oss | Freud menar att människor använder sig av tricks för att minska ångest, hålla sig undan problem. Försvarsmekanismer hjälper jaget att skydda oss mot stress och ångest. Tex bortträngning - trauma kan vara väldigt jobbigt att minnas. För vissa är det svårt att sluta känna ångest över sitt trauma. Att kunna glömma bort det minskar ångesten. Det kan vara bra för att personen ska kunna fungera som vanligt. Sublimering: att inte ta ut dåliga känslor på någon utan att använda dem till att skapa något. Alltså Försvarsmekanismer skyddar oss från smärtsamma sanningar Försvarsmekanismer existerar för att skydda oss från dessa sanningar, som gör ont att lyssna till. Dessa sanningar skadar våra egon, minskar vår självkärlek och förstör helt våra självkoncept. |
| Vilka tre forskare kan sägas ha präglat behavorismen mer än andra? | Ivan Pavlov, John b Watson, Burrhus Skinner |
| Vad innebär Ivan Pavlovs experiment med hundar? | Undersöka deras matsmältning. Han tänkte att vi inte klarar oss på medförda instikter, reflexer, utan vi måste också lära oss nya. Men då måste man ta hjälp av de kroppsliga reflexerna. Under experimenten märkte han att hundarna kunde lära sig saker. Koppla ihop ljud med något annat. Känd för att använda hundar och märkte under experimentens gång att hundarna började salivrera innan de fick mat. Hundarna förknippade ny signal med maten, tex ljud (de hörde att maten var på väg, och associerade ljuden med mat). |
| Vad menas med betingning? | Lär in något. De saker man lär sig av yttre världen. |
| Vad menas med stimuli och respons? | Respons är ett svar på stimulus, en handling. Så stimulus är en handling som sker som kräver en reaktion, respons, som är påverkad av yttre världen. |
| Obetingad stimuli | Naturliga handlingar som man reagerar naturligt på. Tex Du är hungrig och känner lukten av mat |
| Obetingad respons? | Naturliga reaktioner. Inte inlärda. Tex Lukten av mat gör att du saliverar |
| Betingad stimuli? | Saker som man lär sig koppla ihop med en respons |
| Betingad respons? | Inlärda reaktioner på det man lärt sig. Ej naturligt beteende. Därför är det individuellt hur man reagerar eftersom man lär sig olika saker. |
| Vad innebär begreppet klassisk betingning? | klassisk betingning innebär helt enkelt att vi kopplar samman två saker som inte alls hör ihop från början. Det hjälper individer att anpassa sig till sin miljö |
| Utsläckning | Beteendet upphör i brist på förstärkning. Det man lär sig kan tas bort. En utsläckning av den betingade responsen. Tex att hundarna lärt sig att vid en ringsignal kommer mat och då sker salivavsöndring, men sedan ringer ringsignalen utan att ge mat flera gånger, och då slutar de salivrera efter ett tag. |
| Generalisera | Dra allmänna slutsatser vid betingning. Tex Albert generaliserade och blev rädd för hundar och människor med skägg också eftersom det påminde honom om vita råttorna. En fobi hade skapats hos honom. |
| Beskriv Watsons experiment med den vita råttan och den elva månaders gamla pojken Albert! | Albert fick leka med vita råttor. Men en dag slog Watson ett slag på en metallstång och det skapade ett obehagligt och högt ljud. Albert blev skrämd och ville inte från den dagen leka med vita råttor. Han hade förknippat dem med de obehagliga ljudet. Detta är klassisk betingning Men sedan förknippade Albert och visade rädsla för hundar, kaniner och människor med vitt skägg också. Han hade generaliserat. Detta beskriver hur fobier uppstår. Starka inlärda känslor som innebär att något kopplas med obehagliga känslor. För att undvika känslorna håller man sig ifrån sakerna som framkallar dem. |
| Vad menas med att ombetinga en person? | Det som lärts in kan läras bort. Man kan ombetinga en person, genom att skapa positiva associationer till det som denne förut varit rädd för. Man kan även gå beteendeterapi mot fobier. |
| Vad menas med instrumentell inlärning? | Burrhus upptäckte detta. Genom att bete sig på ett visst sätt får man belöning. Beteendet blir ett verktyg, ett “instrument” för att nå målet. Det kallas för instrumentell inlärning. Vissa beteenden blir belönade varje gång eller ofta. Till exempel om man får bra betyg så får man beröm av sina föräldrar. |
| Beskriv Skinners experiment på råttan Barnabus | Han fick råttan att göra komplicerade uppgifter för att få en belöning. Skinner tränade den och belönade den med mat. Råttan använde beteendet för att nå ett mål: mat. Ta sig igenom hinderbanan var ett instrument att nå målet. Det kallas för shaping- lära sig in en del i taget. |
| På vilket sätt skiljer sig instrumentell inlärning från klassisk betingning? | Instrumentell betingning: beteendet används som instrument för att nå ett mål. Skinner menade att “det beteende som belönas också förstärks” Instrumentell betingning bygger inte på en naturlig reflex som klassisk betingning. |
| Positiv förstärkning | Forma beteende genom förstärkning. Genom att ge belöningar. Det önskvärda beteendet följs av en belöning som läggs till. |
| Negativ förstärkning? | Belöningen består av något obehagligt som tas bort och beteendet förstärks. |
| Aversiv förstärkning (straff)? | Något obehagligt läggs till eller något bra tas bort. |
| Omedelbar förstärkning? | Belöningen ska komma direkt och varje gång efter önskvärt beteende. Detta gäller i första hand när man ska lära sig något. |
| Oregelbunden förstärkning | Ibland räcker det med belöning ibland. Förstärkningen, belöningen, kommer inte alltid. Detta kan stärka beteendet, och vara effektiv mot utsläckning, eftersom man fortsätter med beteendet för att få det man vill ha. Detta används i spel sp folk fortsätter spela. Några gånger utan belöning släcker inte beteendet. |
| Formning (shaping)? | Formar ett beteende steg för steg för att nå ett mål. En del förstärktes i taget. Skinner upptäckte detta. |
| Beskriv hur man skulle kunna bota t ex en spindelfobi med hjälp av beteendeterapi! | Det handlar mycket om inlärning. Psykoterapeuten uppmuntrar att utsätta dig för din fobi. Steg för steg gör man exponering för sin rädsla. Försiktigt vänjer man sig med spindlarna. Terapeuten förstärker hela tiden det nya beteendet, att aktivt möta det som skapar ångest och rädsla, och ser till att man inte backar undan. Om man skulle backa ifrån spindeln skulle det beteendet förstärkas istället för beteendet att möta spindeln. Spindelfobin skulle snarare öka i så fall. Att inte sluta förrän exponeringen fungerar är en viktig del av behandlingen. Därför kan sessionerna bli långa. För att delta måste man verkligen vara motiverad. |
| Vad står förkortningen KBT för? | Kognitiv beteendeterapi. Man kombinerar beteende och kognitiva metoder, samlingsnamn. |
| Beteende perspektivets kritik | Kritik kommer främst från det psykodynamiska perspektivet: beteendeperspektivets fokus är på synliga beteenden. Det riskerar att mer komplicerade situationer inte syns. Alla inre processer syns inte i beteenden menar kritikerna. Vissa beteenden kan vara kopplade till gamla känslor. Sådant kanske klienten inte kan sätta ord på. Om behandlaren fokuserar på inlärningssituationen och det påtagliga och synliga kan klienten gå miste om att förstå sig själv och sina känslor. Symptomen riskerar att komma tillbaka när mer laddade och mindre medvetna känslor gör sig påminda. Svaret från beteendeperspektivet är att felinlärda beteenden ibland är orsaken till beteendet. Perspektivet har också fått kritik för att se människan som mekanisk och helt kontrollerad av sin omgivning. Dagens beteendepsykologer har en mer öppnare syn på människans varande. Att studera beteendeperspektivet innebär att man vill studera människans faktiska beteende. Men man förnekar inte människans komplexitet. |
| Mentalisering | Mentalisering är en förmåga att tänka kring vårt eget och andras inre. Känslor, tankar och handlingar. När man försöker förstå vad andra tänker. Hjälper dig att förstå andra och hantera dina känslor. |
Want to create your own Flashcards for free with GoConqr? Learn more.